Sida:Svea rikes häfder.djvu/561

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
533

Envåldskonungar, (eller åtminstone konungar med sådana anspråk) i Sverige inom hans förfäders ätt, ej heller förkasta intygen om denna ätts härstamning ifrån Ivar Vidfamne på mödernet. Det är blott konungaföljden inom ätten, som i flera afseenden förblifver dunkel; emedan vi ej om denna slägt, såsom om den föregående, äga en sammanhängande berättelse. Men om vi sakna en sådan, ha likväl sägner om enskilda uppträden äfven ur denna kungaslägts öden kommit till oss, — brutna ljud af den gamla Hjeltesagan och Sången, hvilka förtjena att lyssnas till. — De röra i synnerhet det i Norden fordom så namnkunniga Bråvallaslag samt Ragnar Lodbroks och hans söners bedrifter. Om det förra finnes ett fragment af en Isländsk Saga. Detta Sagubrott begynner med några underrättelser om Ivar Vidfamne, hvilka, ehuru till en del obestyrkta af andra intyg, likväl möjligen kunna vara grundade på äldre öfverlemningar. Vi finna här Ivar såsom Sveriges Konung. Helge och Rörek, konungar på Seland, fria till hans dotter Aud, kallad djupaudga eller den bottenrika. Fadren nekar henne Helges hand, bortgifter henne emot hennes vilja med Rörek, och stör sedan detta ägtenskaps lycka med att väcka Röreks svartsjuka emot Helge,