Sida:Svea rikes häfder.djvu/574

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
546

Eisten eller Östen, enligt HervararSaga, Harald Hildetands son[1]. Han kallas mäktig, folkrik, ond, en stor offrare[2]: förnämsta föremålet för hans dyrkan är en ko, hvars blotta råmande säges ha förskräckt hans fiender, och konung Östen har deraf tillnamnet Beli[3]. Han framställes i början såsom varande i godt förstånd och förbund med Ragnar. I Ragnars saga omvexla kärlekshändelser och krigiska bedrifter, och de förra äro ofta de senares anledning. Genom seger öfver en gruflig orm vinner han Thora Borgarhjort, dotter af Herraud, hvilken här kallas Jarl i Götaland, men af andra konung öfver Östergötland[4], och äfven

  1. Herv.S. c. 20.
  2. Fragmentum Islandicum de Regibus Dano-Norvegicis ab Ivaro Vidfadme ad Haraldum Blaatand ap. Langebek, T. II. p. 266, som äfven innehåller en kort men något afvikande framställning af Ragnars och hans söners saga, — berättar att Ragnar hade satt Eisten Beli till konung i öfra Sverige (yfer Uppsvia veldi) och bett honom värja det mot Ragnars egna söner, som emot fadrens vilja då redan underlagt sig Seland, Jutland, Gottlan, Öland och flera öar (Seland, Reidgotaland, Eygotaland oc Eyland oc öll sma land i hafinu) och äfven anföllo Sverige.
  3. Af Belia böla. — Jfr. Wilde, Anmärkningar till Puffendorf, Stockh. 1743 s. 263.
  4. Sögubr. s. 16. Herrauds och Boses S. c. 1. — Fragm. Isl. l. c. kallar honom Jarl i Vestergötland. Landnáma