Westminster anför detsamma, meddelar äfven en annan sägen, enligt hvilken en förnäm Engelsman, hvars hustru af Northumberlands konung Osbrith blifvit våldtagen, hade retat Danskarna till krig mot England, och i bröderne Ingvar och Ubbe funnit verktyg för sin hämnd. Andra underrättelser sammanbinda åter detta med det stora anfall af Danskar, Norrmän, Svenskar, Göter och åtskilliga andra folk[1], som skedde mot England år 867. Hären, den största som förr eller senare hemsökt detta rike, anfördes af åtta konungar[2] och mer än tjugu Jarlar, och föröfvade i flera år de grufligaste härjningar „ifrån det östra till det vestra hafvet”[3]. Konungarne Osbrith och Ella i Northumberland blefvo slagne år 867, Ostangelns konung, den Helige Edmund, mördad år 870, Burghred, konungen i Mervion, fördrefs öfver hafvet år 874, Constantin, konung i Skottland,
- ↑ A paganis videlicet, Danis, Norreganis, Svanis, Goutis et quarundam aliarum nationum populis. Florentius Wigorniensis Chron. p. 693. —
- ↑ Ibland dem Hingvar (hvars namn äfven skrifves Hungvar, Higwais, Igwares, Inwær, Ingvar, Ivar och Hubba eller Ubba.
- ↑ Ab orientali mare usque ad occidentale. Simeon Dunelm. ap. Twysden p. 16.