Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
578
gingo genom Gibraltars sund[1] in i Medelhafvet, och uppefter Rhonefloden in i södra Frankrike, samt sluteligen äfven till Italien, ämnande sig till Rom. De drefvos af storm i det stället till staden Lunis eller Luna[2], (i Etrurien), hvilken de med list intogo och förstörde, troende denna vara Rom, men återvände då de förmärkte sitt misstag. I nära 30 år hade de förödt Frankrike med eld och svärd. Björn Järnsida, „anförare för hela denna förstörelse och härarnas konung”[3], led på återresan
- ↑ År 827 hemsöktes redan Gallicien af Norrmän. År 847 belägrade de Sevilla, härjade hela landet kring Cadix, och slogo Morernas konung Abderraman i tre slagtningar. År 859 plundrade de Spanska kusterna, anföllo Mauritanien, härjade Baleariska öarna, gingo ända till Grekland och återvände först efter tre år hem. Samma år kommo Norrmän på 60 skepp till Spanien, härjade på Afrika, öfvervintrade på Spanska kusten och återvände om våren hem. Se ställena ur Spanska författare hos Langebek, T. I. pp. 513, 534, 552.
- ↑ Namnet skrifves Luna, Lunis, Luni, „Urbs Tusciæ Lunensis”. Paul. Warnefridi de Gestis Longob. L. IV. c. 47. Händelsen omtalas äfven i Italien. An. 857, Lunæ civitas in Italia a Nortmannis dolo capta. Muratori Antiq. Ital. T. I. p. 25. — La citta di Luni fu disfatta per gente Oltramontane, hoggi e diserta et la contrada mal sana. Villani, Hist. Fiorent. (från början af 1300-talet.) Muratori, Rer. Ital. Scriptt. T. XIII. p. 49.
- ↑ Totius excidii signifer exercituumque Rex. Willelm. Gemmet. L. I. c. 9.
