Sida:Svea rikes häfder.djvu/610

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
582

inhemska underrättelser vi äga om denna tid, hvilka så betydligt förkorta afståndet emellan Ingjald Illråda och Erik Emundson, öfverensstämma härmed. De förmäla en Olof Träteljas son med Ragnar Lodbroks dotter, och låta ur detta ägtenskap Erik Väderhatt födas: en konung, hvilken, såsom Erik Segersälls farfar[1], ej kan ha lefvat senare än i sista hälften av nionde århundradet, och således, till namn och tid, är den af Isländarna omtalta Erik Emundson. Ynglingaättens störtande i Sverige, skulle således äfven infalla senare än vanligen antages, och allt det föregående i samma mån nedflyttas i tiden[2]; utan att detta likväl behöfde störa den äfven af oss antagna ungefärliga tidsbestämningen för hvad som kan vara

    engelska berättelsen, Lodbrok skall kommit till England, blef konung år 855. Flores Historiar. p. 308.

  1. De inhemska kungalängderna (NN. II et VI, Scriptt. Rer. Suec. T. I.), säga väl att Erik Segersäll följde strax efter Erik Emundsson, och var far till Erik Årsäll, hvars son Olof Skötkonung skall varit. Då det nu är historiskt visst, att Erik Segersäll var Olof Skötkonungs far, är tydligt, att de i den så kallade Erik Årsäll, som tillhör långt senare tider, liksom fördubblat Erik Segersäll, och att i dennes ställe en konung måste sättas emellan Erik Väderhatt och Erik Segersäll.
  2. Det är ock hvad Dalin gjort; men endast derföre, att han, för sin vattenminskningstheori, ej förr med Svenska Historien kunde komma på det torra.