Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
15
VANLIG BLATTA.

längs efter kanten äfven urgröpt som en kort fåra, hvilket utgör ett af insektens specifika märken. Utom dessa löpa flera finare strimor eller ådror mot hvarandra utan någon viss ordning. Vingarne, gömda under dessa skal, äro väl icke längre men bredare, och vikas dubbla på längden, hinnaktiga och ådriga. Hos honan äro täckvingarna endast liksom ämnen dertill eller knappt så långa som de första begge bälglederna. För öfrigt synes allsintet tecken till vingar.

Benen, särdeles de bakersta, äro mycket långa. Benpiporna å ömse sidor, äfven som låren inunder, fintaggiga, fotlederna 5, af hvilka den sista slutas med en gaffellik klo.

Larven af denna Insekt är nästan i allt lik en fullkomnad Blatta. Den saknar endast täckskalen och vingarna. Förvandlingen liknar således mycket Gräshoppornas.

Så väl i detta som i sitt fullkomnade tillstånd löper Blattan med en utomordentlig snabbhet. Hon byter om hud flera gånger. Frisch påstår att det sker 4 särskilta innan parning föregår. Vid hvart ombyte utkommer kroppen helt hvit ur den glänsande svarta huden. Den nya rodnar och blir småningom hård, brun och ändtligen svart.

Det är ganska troligt att parning ofta sker under Larv-åldern, eller innan alla delar hunnit utvecklas, äfven som det sannolikt händer ibland Syrse- och Cimex-slägterna eller sådana, hvilkas Larver äro fullkomligare än Larver i allmänhet befinnas. Schönherr har sett t. ex. en Coccus (miriformis Gyllenh.) para sig både som larv och bevingad. Och huru många andra, såsom Skalbaggar, finnas icke oftast, och kanske alltid, vinglöse (Apteri), och fortplantningen blir ickedessmindre fullbordad. — Blattahonan föder icke mer än ett egg i sender. Detta är ovanligt stort, aflångt och trubbigt i ändarne med en hvass utstående kant som har 18 fina tänder och 8 mindre märkliga ränder på tveren. Dessa tänder tjena att fasthålla egget inom den öppningen som utmärker könet. Det bäres der hela veckan och nedsläppes en tand i sender, tills egget är ⅔ ute. Det är i början hvitt och mjukt, sedan liffärgadt, hårdnar och blir kastaniebrunt då det fälles, och sedan renputsas med bakfötterna, med hvilka den genom egget vidgade öppningen även sorgfälligt tillslutes. Huru lång tid ännu fordras förrän ungarne kläckas samt deras första