N:O 14.
TRANA.
ARDEA Grus. På F. Kurki. På Fr. Grue. På Eng. Crane. På T. Kranich.
Kroppen är askgrå; Nacken utan fjäder och knottrig. Hatten och Vingpennorna svarta. De inre Täckfjädrarne på vingarne längre, hängande och slarfvige i kanten. Stjerten svartaktig.
Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. 1. 2, p. 620. 4. Cl. Aves. Ord. 4. Grallæ. — Faun. Svec. n. 161. — Retz. Faun. Sv. p. 167. — Buffon Av. 7. p. 286. 1. 14. — Ejusd. Planch. enlum. t. 769. — Ej. Naturgesch. d. Vögel durch Otto. 25. B. p. 89. — Pennant. Britt. Zool. 2. p. 629. App. 6. — Ej. Aret. Zool. 2. p. 453. — Latham. Ind. 2. p. 674. — Ej. Gen. Synops. 2. p. 40. — Pallas. Naturgesch. Merkw. Thier. IV. p. 6.
De Fåglar som vi känna under namn af Vadare,
utmärka sig vid första åsynen med sina halfnakna lår, långa
smalben och fötter hvarmedelst de vandra med lätthet på
den ofta öfversvämmade stranden af sjöar, floder och haf,
der de under gåendet synas liksom på styltor upplyftade,
och hvilket gifvit ursprung åt det systematiska namn som
v. Linné tillagt dem. Längden af deras hälben och tår
hindrar att de icke nedsjunka i dyn, och den långa halsen
och näbben, merendels i lika förhållande mot måttet af
benen, gör dem skickliga att hämta sin föda på våta och
sumpiga trakter utan att vattenytan röres af stjerten, som
hos större delen är ganska kort. Naturen synes också
danat dem till gångare med förmåga att icke snart
tröttna, och längden af hälbenet samt den egna formen af
dess ledgång bidrager äfven, att de liksom beqvämligare
stå på fötterna och äfven på en enda. De fleste föra
under flygandet benen utsträckta bakom kroppen, för att
hålla den i jemvigt med halsen; och de flyga vanligen
med utmärkt snabbhet, i synnerhet då de uppkomma i
den högre luftkretsen. Den yttre tån är i allmänhet
förenad vid basen med den medlersta genom en hinna, och
tummen saknas stundom hos några. Födan hämta de mest
ur Djurriket, bland fiskar och de krälande djuren. Andre
åter åtnöja sig med maskar och insekter. Näbbens styrka
är inrättad efter deras bestämmelse. De som äga den
trubbig, svälja ofta rofvet utan att dela det, under det
