utgående Från Polar-trakterna, jagad af Hvalar och Hafsdjur, först delade sig i 2 flyglar, åt öster och vester, och dessa åter i 2 led (kolonner), som än vidare fördeltes till alla de kuster der den tidtals visar sig, samt att den omsider öfrigt blifne mängden samlades i Nordsjön och skyndade tillbaka under den hyperboriska is-skorpan.
Men om vi följa naturen på spåren, så förfalla alla dessa gissningar, ty Sillen kan icke på så kort tid som ifrån våren till hösten tåga en väg af flera 1000:de mil, då det är säkert att en fisk inom dygnet i sött vatten icke hinner öfver en half mil, ännu mindre Sillen i det salta, der den har att kämpa mot stormar och vågorna (Bloch). Man träffar densamma hela året igenom, fastän talrikare inemot lektiderna, och skulle den härkomma från Norrpolen, hvarföre söker då Strömmingen sin tillflykt i Baltiska hafvet, och den större arten eller Sillen i Nordsjön? Om äfven hvalfiskar påskyndade den tillärnade resan, så borde sillen ofta drifvas mycket längre än som sker, och den är alltid utsatt för samma fara vid återtaget. Liksom andra fiskslag lemnar också Sillen sin egentliga vistelse-ort på djupet af ofvannämde trakter af hafsrymden, då lektiden nalkas t. e. för Strömmingen i Östersjön, när isen uppbryter om våren ända till midsommaren, då Sillen börjar i Oceanen, och under det anländer till öarne och fasta landet af Europa och Amerika, äfvensom till nordliga stränderna af Asien. Nu söker den beqvämare ställen, hvilka, skären närmare, ha ofta en ojemn och icke sällan stenbunden botten. Här samlas de i otaliga skaror eller stim, i hvilka man upptäcker allmänt flera hanar än honor. Här skudda de buken mot stenarne, vända sig på sidorna, insupa vattnet med öppen mun och gifva det åter ifrån sig under häftiga rörelser med fenorna. Vattnet grumlas af den i stor mängd uttömda sädesvätskan, under det en vidrig ånga sprides från fiskarne, som genom trängseln afnöta en myckenhet fjäll, hvilka, uppsimmande på vattenytan, ge fiskare en säker anledning att der utlägga deras nät. Vid antagandet visar Sillen ett slags ordning, då de största och starkaste synas främst. Likväl ser man också andra fiskar göra detsamma, såsom Laxen, Sarfven, Siken m. fl.; en egenskap äfven anmärkt utom fiskriket, bland flyttfåglar, vissa mössarter och bland sjelfva insektlarverne.
Som fisk i allmänhet leker årligen 5 gånger, hvilket rättar sig merendels efter åldern, och lektiden för en och
