N:O 28.
HVASSBUK.
CLUPEA Sprattus. Knifströmming. På F. Wasspunki. På Fr. Sardine. På E. Sprat. På T. Breitling. På H. Sardina Sprot. På De. Hvas-Sild. På N. Brisling.
Den nedre Käken är längre, och Buken ganska hvass. Ryggfenan har 13 strålar och Analfenan 19.
Linn Syst. Nat. ed. Gmel. I. 3. p. 1403. n. 2. Cl. 4. Pisces. Ord. Abdominales. — Faun. Suec. n. 358- — Retz. Faun. Suec. p. 355. — Arted. Icthyol. Gen. Pisc. 7. Syn. 17. sp. 33. — Bloch Fisch. Deutschl. I. s. 206, t. 29. f. 2. — Pennant Britt. Zool. 3. p. 346. — Bomare Dict. 10. p. 245. — Oecon. Dict. I. s. 113. — Gissler i K. V. Akad. Handl. 1748. s. 109. — Estenbergs Diss. de Piscatura in Oceano Boreali; Lund, 1750. — Enholms Disp. om Östgöta Skäreboars öfliga fiskesätt i Östersjön. Åbo 1753.
Denne fiskart, allmän så väl i Östersjön som i
Vesterhafvet, röjer sin slägtskap med Sillen genom ett lika
förhållande i skapnad af hufvudet, kroppen, munnen,
käftarne, ögonen, tungan, gällocken och gälhinnan, samt
ryggen och fjällen. Utom det skiljaktiga antalet af strålar
i fiskens fenor, neml. 13 i de på ryggen, 17 i
bröstfenorna, 7—8 i dem som sitta på buken och 19 i gumpfenan,
är undre delen utmärkt hvass, hvilket der härrör af
fjällens olika form, hvassare eller trekantiga hos denna, och
mer trubbiga och nästan fyrhörniga hos den förra. Någon
rodnad synes äfven på gällocken. Ryggknotorna utgöra
endast 48 (på Sillen endast 56—57), och hela fiskens längd
vanligt emellan 3—4 tum.
Hvassbukens öfverensstämmelse med Strömmingen, som vi förut hafva anmärkt vara blott till storleken, icke till arten, skild ifrån Sillen, föranlåter oss, att under lika titel förena begge, för att till vidare fullkomnande af Sillens historia anföra det märkvärdiga om ett fiske, som icke bör anses ibland de minst fördelaktiga näringsfång i ett torftigt land.
De som göra fiskfångsten till deras yrke, räkna flere artförändringar af hvad de i allmänhet benämna Strömming, och sådane äro:
- Vår-strömming, Is-strömming, nästan af Sillens storlek, fet, med lös mjölke eller rom och stora ryggben. Den träffas mest i fjärdarne.
