Den här sidan har korrekturlästs
25
HVASSBUK.

Strömmings-slagen ha deras olika gångstid. Vår-strömmingen har sin vid islossningen inom få dygn. Höst-strömmingen åter från början af September till dess slut. Sköt-strömmingen första gången mot sednare delen af Maj och sedan från midsommaren ända till hösten, och ändtligen Notströmmingen från slutet af Maj till Juli början, men skall icke förekomma lika alla år. Då den sista om våren stiger landet närmare från utdjupet, finnes en del med rödaktiga gällock eller hufvudet nästan köttfärgadt, som gilvit sådan namn af Rödhufvud-strömming.

När vid gångstiderna strömmingen tränger sig närmare land eller på något utgrund tillsammans, äro hans mjölke och rom merendels lösa, och lemnar vid utgåendet båda efter sig till den mängd att vattnet deraf grumlas. Fiskare säga då att Strömmingen gör blänka. Detta händer äfven längre ut till sjöss, när stormigt väder hindrar fisken att nalkas kusten. Emedlertid när blänkan sker, ser man honom hela halfva fjerdingsvägen flockvis tillhopa, röra hvarandra med stjertarne så att fjäll i myckenhet uppflyta, (som kallas Ora), hvarvid vattenbläddror uppstiga till vattenbrynet (mörar), och under detsamma en frän lukt vidt kringsprides (dammar). Fisken skyr nu inga hinder, utan träniger sig på sköten eller noten, vanligen om morgonen i solgången, och sedan han grumlat vattnet med sin mjölke och rom, beger han sig genast ut till hafs igen, men vänder om under beständigt grumlande af vattnet, tills han återgår hel tom utan att infinna sig vidare den sommaren. Rommen som qvarblifvit, är liksom klibbig och fäster sig som en tjock skorpa vid fiskredskap och stenar. Ibland är den äfven så ymnig, att man sett den om vintern uppkastad af stormen och ligga hopfrusen på stranden. Vid sådana tillfällen ha Sik och Laxöringar ett stort gästebud.

Fiskare få säker anledning att strömmingen inkommit, när, utom häftiga vindar, hvilkas direktion ställas mot strändernas belägenhet[1], vissa hafsfåglar visa sig, såsom då måsar flocktals hålla stilla och flaxa tätt med vingarne samt slå ner, äfven Lommen, Labben, Tärnor, Grislor, Åderhonor och flere slags Änder. Ett icke mindre lofvande tecken är då Skälar ses som fnysa och utspruta strömming högt i vädret åt Måsarne som svinga sig under ett genom-

  1. T. e. Om vinden kommer från O. o. S. O. är bästa fisket i Vesterbotten; vid V. o. S. V. i Österbottens skären; med N. vid Åland, o. s. v.