Den här sidan har korrekturlästs
29
HVASSBUK.

att den genast gälas (eller att ganen och tarmarne uttagas) och sköljes i friskt käll-vatten, hvilket måste sedan under några timmar väl afrinna, hvarpå insaltningen göres med ¼ tunna salt på tunnan, hvari den inlägges och med laken igenslås. Ehuru den blir mindre fet, förändras icke smaken eller godheten hela året. Men för att behålla honom saftigare och fetare, kan den efter gälningen osköljd insaltas med 5 pund (12 kannor) på tunnan, och läggas hvarftals med ryggarne upp samt stjert emot hufvud med salt emellan hvart lag, hvarefter botten lägges löst ofvanpå det öfversta och lemnas så i 2—3 dagar; när Strömmingen nu sjunkit, afhälles den ofvanpå stående laken och kärlet fylles med färsk eller nysaltad Strömming med salt ofvanpå, hvarefter bottnen slutligen tätt insättes. Saltet bör vara S:t Ybes samt godt Franskt salt, hälften af hvardera och allt väl krossadt. — Kärl af ek och bok äro de bästa, och i brist deraf gran, om de likväl före inpackningen lacktätas med friskt sjövatten.

Således om vid rensning, saltning och inpackning ett noggrannare behandlingssätt iakttages, vinner Strömmingen en märklig förbättring, och blir en så inom som utom Landet begärlig handelsvara.

Lössaltad eller så kalad Sur-strömming tillverkas medelst jäsning, sedan fisken blifvit gälad och saltad med ungefär 1 pund 16 marker på tunnan. Kram-strömming vädertorkas blott under brädskjul, sedan den färska fisken ogälad blifvit uppträdd på stickor genom ögonen. Böcklingen deremot gälas, och sedan han legat ett par timmar i saltlake, uppträdes den äfven och halftorkas, samt rökes sedan i badstuga med enris.

Hvassbuken träffas, som vi redan anmärkt, på samma trakter som Sill och Strömming, men skall också finnas i Medelländska hafvet. På somliga ställen skall han stundom infinna sig till en sådan mängd, att 10 tunnor skulle dermed kunna på en gång fyllas; och då vi nu föreställa oss huru många tusende fordras blott till fyllnad af en, och den myckenhet som närmar sig till Svenska, Holsteinska, Norrska, Holländska och Engelska stränder, och att fångsten deraf på kusten af Bretagne räntar mer än 2 mill. Livres årligen, så kunde man förmoda, att Hvassbukens antal täflade med Sillens. I Östersjön visar han sig i synnerhet långt inpå sommaren, då det vanliga Strömmings-