Den här sidan har korrekturlästs
53
HUMMER.

och vattenaktig. Kloköttet är vanligen lösare, smakligare och som det säges lättsmältare än det af stjerten.

Hafsgrunden der Hummer bäst trifves är bland berg och klippor, äfven som på botten af klappersten. Hvarest gyttja, ler och sand finnes, ses han sällan; men der han mest håller sig, kan han ofta fås i mängd om sönderskuren fisk kastas på stället, som han vanligen besöker före solgången, och ligger länge qvar i vattenbrynet, då han kan tagas med tång eller håf. Efter solens uppgång lönar icke mödan att söka honom. Om sommaren går han alltid närmare landet på 6-10 famn. djup, men om vintern längre ut på 16-18 och deröfver.

I Norra England sker fångsten mestadels med ett slags fälla som göres af qvistar, nästan i form af en råttfälla af ståltråd. Den fästas med tåg och nedsänkes, och stället utmärkes med ett flöte. Detta fiske förrättas om nätterne, ty om dagen duger det icke, icke ens i mörkret om hafvet någon gång blänker, hvilket härleder sig från de lysande kräk som då och då visa sig på hafsytan.

I vår Vestra Skärgård, äfven som i Norrige, förekommer ett annat sådant redskap kalladt Hummertina. Det är ett slags mjärde af 2 aln. längd och 1 alns bredd och höjd, gjord som en half cylinder. Botten är flat, på hvilken två halfrunda bågar sättas samt 3 spjälar efter längden lagde, och deröfver ett nät med öppning vid båda ändarne som på en mjärde. Ett par stenar läggas på botten, hvarigenom tinan nedsjunker sedan man bundit ett tåg vid henne och ett flöte till tecken hvar hon blifvit utsatt. Inuti hänges en död fisk eller fiskråk såsom lockbit för Hummern, hvilken då han inkommit icke finner vägen åter ut. Fångade Humrar kunna tjudras vid stranden medelst ett om någondera klon bundit groft snöre, för att gå der tills man ärnar nyttja dem. {Linn. Vestg. Resa s. 192. m. fig.).

Hummern förtäres dels färsk på de orter der han fångas, dels blir han efter föregående kokning i saltadt vatten i träkärl inpackad, för att under den kallare tiden kunna till aflägsnare orter sändas och föryttras.

Detta matämne anses i allmänhet såsom smakligt, och ehuru det icke kan prisas såsom det helsosammaste, är