Den här sidan har korrekturlästs

N:O 33.

GRÖN TRÄDGRODA.

RANA Arborea. Hasslefrö. På Fr. Raine verte. På T. Gemeine — Grüne Laubfrosch.

Kroppen är slät, men på undre sidan småknottrig. Framfötternes tår äro fria, de bakres halflyckte; men alla platta och rundade i ändarne.

Linn Syst. nat. ed. Gmel. I. 3. p. 1054. 16. — Faun. Sv. p. 180. Cl. 3. Amphibia. Ord. 1. Reptilia. — Retz. Faun. Sv. p. 286.— La Cèpède Hist. nat. des Amphib. Bechst. Übersetz. a. p. 397. t. 3a. f. 2. — d'Aubenton Encycl. Meth. — Schneid. Hist. Amph. Fasc. I. p. 153 — Blumenb. Handb. der N. G. s. 286. — Sturms. Deutschl. Faun. 3 Abtheil. 1. h. — Schrift. der Berl. Ges. Nat. fr. 9. 194. n. 6. — Rœsel. hist. Ran. p. 37. c. 9—11. — Laurent. Amphib. 27. &c. — Hermann obs. Zool. p. 253.




De i naturen skiljaktigaste djur likna ofta hvarandra i lefnadssättet. Draken, Legvanen, Basilisken bebo skogarne, och välja deras boställen i träden, emellan hvilka, äfven långt åtskilda, den vingade ödlan svingar sig med fågelns hastighet; Grodorna, som närma sig till fiskarne i mer än ett afseende, kunna också vistas med dem i samma element, under det att somlige af dem tidtals dölja sig i skogens toppar. Tvertom gifvas Legioner af fåglar, som vinglöse bebo de vida hafven, och genom dykande mäta djupet af de rymder, vid hvilkas yta de äro i följe af daning och egenskaper liksom fjättrade.

Vid beskrifningen af den ätliga Grodan (N:o 15.) anmärktes slägtets delning i flera familjer, hvaribland de så kallade Trädgrodorna äfven utgöra sin, under namn af Calamitæ eller Hylæ. Från egentliga Grodor och Paddor skilja de sig med slät kropp, stundom brokig af lysande färger, och mycket afsmalnande vid låren. Deras bakben äro ganska långa och alla tårne med rundade, platta ändar (naglar) försedda. Det är med tillhjelp af dessa och den klibbiga vätska de utsila, som djuret, sökande den fristad som naturen bestämt för detsamma, uppklättrar till toppen af de högsta träd, och fästad under de gröna löfren njuter der en, svalkande skugga mot solens heta strå-