Midti denna hålighet intager larven om natten sin plats, der merendels en liten upphöjning synes, under hvilken han döljer kroppen, men aktar vaksamt det ögonblicket när olyckan för en myra, en spinnel eller annat ovingadt smådjur till brådstupan, och der förlorande fotfästet i den lösa sanden, tumlar hufvudstupa i de utom sanden utsträckta och öppna käftarne af larven, som ända till skelettet utsuger sitt rof, och strax derpå kastar de liflösa lemningarne utom gropens gräns. Om dagen ligger han något på sidan ned i gropen utan att visa sig; men vid minsta rörelse som märkes på brädden, skyndar han sig till medelpunkten, alltid härmande kräftan i gåendet, och under detta ses sanden yra ur gropen, hvarigenom den dels blir djupare, dels betager den olycklige som infallit, alla utvägar att rädda sig derur.
Réaumur och Rœsel hafva ofta sett dessa uppträden förnyade af larver, som de länge bevarade i lådor fyllda med sand. Vid brist af färska och lefvande näringsmedel svälter larven hellre, och man har sett honom ännu efter flera månader bibehållen vid lifvet, utan minsta åtnjuten föda, ehuru då mycket sammankrumpen. Under anställande af flera rön med kräket, var Bonnet hågad att erfara till hvad grad af verksamhet det kunde bringas på oländigare ställen, der sanden var grofvare eller blandad med små stenar, hvilka det icke förmådde att på vanligt sätt med hufvudet uppkasta. Han fann då att Myrlejonet i sådant fall framkommer alldeles obetäckt, och bakvänd mot den lilla stenen, för gumpen under densamma och med successif rörelse af bälgens leder upplyfter den på sin rygg, och söker att baklänges föra bördan uppför den redan gjorda branten. Men oaktadt han bemödar sig hålla jemnvigten genom afpassad höjning och sänkning af lederna, händer det att den förloras och stenen åter nedfaller, hvarvid Bonnet såg att denna Sisyphi like hade tålamod nog att flera gånger göra samma försök och ge nya bevis af sin styrka och tilltagsenhet.
Sedan Myrlejonet om sommaren eller hösten börjat sin lefnad, förblir det i sitt larvtillstånd åtminstone hela det första året, och kanske i tvenne innan det undergår sin förvandling, hvilken derjemte icke kan inträffa på samma gång för alla, i anseende till storlek och den olika tid då de framkommit. Allmännast sker det i början af
