Den här sidan har korrekturlästs

N:O 36.

PERL-MUSSLA.

MYA Margaritifera. På Fr. Moule du Rhin. Mulette. På Eng. Pearlshell. På T. Perlen Muschel. På Holl. Paarl-Mossel der Rivieren. På D. Perle-migen, Perle skiæl.

Djuret är gråaktigt med bred fot lik en tunga. En liten bimuskel sitter bredvid hvar och en af de tvenne stora som tillsluta musslan. Musslan är aflång, tjockskalig med ojemn svart yta och afnötta knylar (nates); ini är den silfverblänkande. Knyltanden i hängslan är konisk.

Linn. Syst. nat. ed. Gmel. I. 6. p. 3219. — Faun. Svec. n. 2130. Cl. 6 Vermes. Ord. 5. Testacea. — Chemnitz Conchyl. Cab. 6. p. 15. t. I. f. 5. — Draparnaud Hist. d. Moll. 132. t. 10. f 17 — 19. — Cuvier Tabl. elem. p. 415. — Pennant Britt. Zool. 4. p. 67. t. 43. f. 18. — Schrät. FlussConchyl. s. 168. t. 4. f. I. — Savary. Diction. de Commerce. T. 4. — Encycl. T. 25. — Beschäfftig. Naturf. Fr. zu Berl. 1. s. 344. — Fischerström i K. Vett. Acad. Handl. 1759. s. 139. — Gissler i samma Handl. 1762. s. 65.




Vid den afhandling som redan (N:o 18.) är gifven om ett slag af de Skalkräk, som bebo enskaliga snäckor, anfördes, att ibland Blötmaskarne också finnes ett betydligt antal, som, i följe af felande synbart hufvud eller detta icke skildt från kroppens massa, erhållit namn af Hufvudlöse (Acephali), hvaraf många äro bestämde att inhysa sig i de tvåskaliga snäckorna, i allmänhet kallade Musslor.

Men som dessa äro dels skiljaktiga genom skalens antingen lika eller olika förhållande, dels innefatta sådane som kunna ombyta sitt ställe, eller ock under hela deras lefnad äro medelst ett slags kalkcement fastsittande, är det icke heller underligt att flera af deras djur äro hvarandra olika och dessas organisation efter ändamålet mer eller mindre sammansatt. De äro detta oaktadt i vissa hänseenden sins emellan öfverensstämmande. Låtom oss derföre i korthet betrakta deras allmänna daning.

Alla äro inneslutna i en muskulös hinna, hvilken omger deras kropp och dubblerar musslan invändigt och är