N:O 5.
B) SPANSKFLUG-LYTTA.
LYTTA Vesicatoria. Spansk Fluga. På f. Spanian Kärväinen. På fr. Cantharides. På t. Spanische Fliegen. På eng. Cantharides
Hela kroppen är grön, guldglänsande med mörka antenner och blåaktiga fotleder.
Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. T. 1. P. 4. pag. 2013. Cl. 5. Insecta. Ordo 1. Coleopt. Ejusd. Skånska resa s. 186. Ejusd. Amœn. Acad. Tom. 6. p. 132. 8:o 1763. Meloë vesicat. Resp. Lenæus. — Payk. Fn. Sv. T. 2. p. 159. Fabr. Syst. Eleuth T. 2. p. 76. Hoppe Enum. Insect. Elytrat. T. 1. p. 36. — Der Naturforscher 23 St. 8:o 1788. p. 37. T. 1. fig. 1—8. v. Loschge. — Tillochs Phil. Mag. Vol. 18. p. 145- N:o 70. Medico-chem. researches on the Virt. and propert. of Canth. by Beaupoil & Deyeux.— Annales de Chemie An 12. N:o 142. p. 29. — Mem. de l'Acad. d. Scienc. à Turin T. 1. par Giulio. — Trommsd. Journ. d. Pharm. 12. B. 2 St. s. 208. bey Parmentier. — Buchoz Hist. des Ins. nuisibles &c. 8:o 1784. p. 297. Rochef. Cours Elem. de Mat. Med. 8:o an 11. T. 2. p. 233. Pharm. Cantharides.
9:de Klass, INSEKTER. 1:sta Flock, MED VINGSKAL.
Slägtet Lytta består af sådana arter, som ha hufvudet stort, nedböjdt och bredare än halsen. (thorax) med 4 olika långa muntrådar, af hvilka de bakre äro klubblika; halsen är nästan cylindrisk, något bredare framför midten och plattad ofvantill; lilla skölden mellan vingskalen är ganska liten; vingskalen äro mjuka, böjliga och betäcka kroppen. Fötterna äro smala och långa med 5 fotleder på de främre paren och 4 på de bakre. Antennerne,fästade vid ögonens främre eller inre kant, äro jemnsmala, trådlika och längre än hufvud och hals.
De Insekter, som i en skicklig Läkares hand Förmå
antingen mildra eller alldeles hafva en sjukdom, äro väl
icke särdeles många, men ibland dem är utan tvifvel
denna Lytta märkvärdigast. Beskrifning öfver den samma,
utförligare än den ofvanföre gifna, tror jag här kunna
umbäras; dess lefnadssätt, öfverensstämmelse med andra och
verkan såsom läkemedel torde mera här förtjena ett rum.
