N:O 5.
C) TVÅFLÄCKIG APAL.
APALUS BIMACULATUS.
Är svart och fint luden; vingskalen äro gula, med en svart rund fläck baktill på hvardera.
Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. T. I. P. 4. p. 1738. (Meloë amacul.)
Cl. 5. Insecta. Ordo 1. Coleoptera. Ejusd. Amœn. Acad. T. 6. p. 137.
Diss. de Meloë.— De Geer Mem. p. serv. à l'hist. d. Ins. T. 5. p. 23. tab.
1. fig. 18—19. — Payk. F:na. Sv. T. 2. p. 127. — Fabr. Syst. El. T. 2.
p. 24. Rœmer Gen. Ins. 4:o 1789. p. 48 & 58. tab. 54. fig. 18. (mala.)
9:de Klass. INSEKTER. 1:a Flock, MED VINGSKAL.
Slägtet, som enligt Fabricii uppgift består af 2 kända arter, utmärker sig med aflång kropp, måttlig storlek, böjliga vingskal, litet ovalt och utstående hufvud, med starka hornaktiga käkar, (maxillæ) försedda hvardera med en tand, olika långa men jemnsmala muntrådar (nedra läppens, eller de bakre, äro längst), fint ludd på hals och bröst, trådlika antenner nästan liklånga som kroppen; fotlederne äro på de främre paren 5 och på de eftersta benen blott 4.
Denna ganska sällsynta Insekt, som man länge velat anse
såsom utdöd, blef först funnen af Is. Uddman i skogen
vid Skans-källan eller Skans-brunnen ¼ mil från Åbo i
Finland och sedermera beskrifven i en Disputation (p. 17.
n:o 32), som under Prof. Leches Presid. utkom i Åbo år
1753. v. Linné säger att den är träffad i April månad
vid islossningen i sandgroparna vid Upsala och äfven i
Finland. De Geer, som räknar Insekten till
Pyrochroë-slägtet, anför väl att den förekommit på jorden vid en väg i
April månad, men tillägger inga vidare omständigheter,
som kunna styrka denna uppgift; figuren som han gifvit
år ej heller lyckligen träffad. Illiger nämner att den är
tagen i sednare tider i Ungern, men anför ingen Auktoritet
derpå. Hr. K. Sekr. Argillander vill med något slags
visshet påminna sig att han för vid pass 20 år sedan fått
den lefvande i Savolax och Finland, ehuru rar. Alla år har
denna Insekt förgäfves blifvit sökt vid Upsala och det sy-