55.
MÅRD.
MUSTELA Martes. Furu-Mård, Björkmård. På F. Näätä. På Lapp. Nätä. På Fr. Marte. På E. Martin. På T. Marder. På It. Marta. På D. Maar. På R. Kunitza.
Fötterne äro klufne. Kroppens färg är gulbrun eller svartagtig. Underhakan är gul.
Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. I. 1, p. 95. — Faun. Su. p. 15. Cl. 1. Mammalia. Ordo 3. Feræ. — Retz Faun. Su. p. 20. — Thunb. Beskr. på Svenska Djur s. 16. — Buffon Hist. Nat. 7. p.186. — Schreb. Säugthiere, 3. p. 475. t. 130 — Pennant. Arct. Zool. 1. p. 76. — Britt. Zool. 1. p. 78. — Aldrovand Quadr. digit. p. 331. — Orphals. Jägerschule, 1. s. 147.
Natur- eller Slägt-tycket är en egenskap hos de
organiserade Varelserne, hvilken vid deras första åskådande
igenkännes äfven af dem, för hvilka System-kännedom är en
gåta. Särskilta djurfamiljer erbjuda genast deras
gemensamma kännetecken, ehuru somliga synas äga dem
utmärktare än andra. Huru lätt urskiljas icke t. e. Vesslorna
(Mustelæ) i Rofdjurens flock, medelst en smal, långlagd kropp,
än masklikt krälande, än hoppande med krokig rygg och
upplyftad svans. Zoologen finner emedlertid hos dessa djur
ett bestämdare slägtmärke uti 6 Framtänder af lika
antal i båda käkarne, men af hvilka de i den öfre äro
räte, spetsige och åtskiljde; de i den nedre trubbigare,
samt af dessa, 4 sammansittande; och ändteligen , till
ytterligare skillnad från de närmaste i Flocken, en Slät Tunga.
Mården, en art af så beskaffadt slägte, är utan tvifvel ett af de vackraste rofdjuren i Norden. Hans nätta hufvud är ofvanpå platt med spetsig, dunkelbrun nos, hvaraf yttersta ändan står fram öfver läpparne, på den öfre af hvilka sitta 4 rader långa murrhår. Ögonen äro väl åtskilda. En dunkelbrun fläck med några korta och långa hår ses öfver den främre, och en dylik under den bakre ögonvrån, och ännu en annan vid mungiporna. Öronen, rundade och öppna, äro inuti hvitagtiga. Den i jemförelse med kroppen korta halsen, har hufvudets bredd och är knappt smalare än den öfriga stammen, som är (omkring 18 tum) lång,
