Hundarne följa sig, innan han söker sin räddning i något träd, men sällan gör han sig möda at gå ut på grenarne, utan håller sig fast på stammen, derifrån han ser jagttruppen fortskynda och stundom således räddar sig. Till erhållande af felfriare skinn, användas också de vid djurfängen brukliga slagbommar, svanhalsar m. m. hvarvid som Vittring följande preparat berömmes: Gåsister, sönderskuren Lök och Hönskött sammanröras så länge öfver elden, tills massan gulnar. När den kallnat, tillägges litet kamfer. Härmed bestrykas redskapen, samt småskuren halm strödd omkring stället der gillren äro lagda.
Skinnet är en allmän handelsvara. De mörkbrunaste äro de mest ansedda. Från Canada har vissa tider en förvånande mängd blifvit sänd till Europa. På en gång såldes, efter Pennants uppgift, för Hudson-Bay Compagniets räkning i London, 12,370 goda skinn; och vid lika tid och från samma trakt förde Fransmännen till Rochelle ej mindre än 30,525 st:, hvilket intygar så väl klimatets som djurslägtets egen alstringsförmåga.
Tab. föreställer djuret, tecknadt af framlidna
Ryttmästaren Palmstruch, efter en lefvande och af honom länge
fostrad Mård.
