Den här sidan har korrekturlästs
93
SPARFUGLA.

tåg i synnerhet, och de veta äfven att begagna det. I nedanet lyckas jagten mindre, och det är då blott omkring dagens första och sista timma som de äro i rörelse; ty under mörkaste natten äro de föga skarpsyntare än andra djur. Sällan synes Uglan om dagen, och skalle hon flytta sig, flyger hon kort och lågt, men löper också fara, att då förföljas af småfåglarne, af hvilka de svagaste plåga henne mest, äfven der hon valt sin fristad på grenen. Liksom oförmögen att då försvara sig, ser man henne mottaga sina ovänners fördubblade skrik och anfall endast med några vridningar på hufvudet och kroppen, tills hon, när skymningen infaller, åter hämnas.

Till ersättning för det efter utseendet bristande i synförmågan, äro Nattfåglarne begåfvade med mycket starkare hörsel, och hafva de proportionsvis örgångarne störst af alla fåglars, och kunna öppningarne till dem, beklädde med en egen hinna, medelst denna bakåt dragen, något liknande Eustachii trumpet i menniskoörat, ökas och minskas.

Ugleslägtet, mångtaligt till sina arter, delas beqvämligen i dem med utstående fjädertofsar vid öronen, och dem som sakna dem.

Svenska Fauna äger flera af båda slagen. Junos fågel, Ufven, är främst ibland de förra, och Minervas, eller Perluglan och Sparfuglan, de yttersta på de sednares lista; och det är denna sistnämndas teckning och beskrifning vi här få bifoga.




Sparfuglan är ungefär af en Domherres storlek, stundom något större, men sällan öfver 5—6 tum i längden. Det utmärkt stora hufvudet är till färgen mörkt med hvita punkter eller små fläckar, äfven strimmor öfver allt spridda, särdeles uppöfver och nära tinningarne. Trakten vid ögonen är nästan enfärgad, utan den hos Perluglan och andra arter så synbara omkrets af egna fjädrar. Ryggen och Vingarne äro mörkgrå, med hvita fläckar af en liten ärts vidd, än runda, än mindre ordentligen formade. Då vingarne, som tillsammanslagna äro mörka, utbredas, synas några runda hvita fläckar längs efter vingpennorna. Bröstet är besprängdt med likadana fläckar, på mörk botten, och undra delen är mest hvit, med några spridda brunagtiga fjädrar. Stjerten är nog kort, och af samma färg som den på ryggen, men stjertpennorna äro på tveren märkta med tre smala hvita ränder. Ben och fötter äro hvita, och de sednare fjädrade ända till de svarta, klorna.