Den här sidan har korrekturlästs

58.

RÖTSIMPA.

COTTUS Scorpius. Skrabba, Skälryta, Ulk, Pinulk. På Fr. Scorpion marin. På E. Father-Lashher. På T. Wollkuse, Knurrhan. På D. Ulke. På N. Fiske-Sympe.

Hufvudet är försedt med flere taggar, samt den öfre käken något framstående. Strålarne i bröstfenan äro odelte.

Linn. Syst. Nat. ed. Gmel. I. 2. p.  Cl. 4. Pisces; Ord. 5 Thoracici. — Faun. Sv. p. 323. — Skånsk. res. 325. — Retz- Faun. Sv. p. 328. Arted. Gen. 49. Syn. 77. Sp. 86. Bloch Deutschl. Fisch. 2. s. 18 T. 40. — Pennant Brit. Zool. 3. p. 218. I. 40. — Fabr. Faun. Grönl. p. 157. — Tonning i Trondh. Sællsk. Skr. 2. s. 345. T. 13. 14.




Ehuru de emellan Vändkretsarne utbredde hafven, synas hysa ett vida större antal invånare, utmärkte för sina former och sin brokiga yta, än de som äro Polar-regionerne närmare, så förekomma dock här äfven någre af icke mindre sällsamt utseende. Sådane äro Simporne, genast ökände af deras merendels taggiga hufvud bredare än kroppen, som är liten, jemförelsevis, och utan fjäll. De äga (änder i bägge käkarne och deras gälhinna har 6 strålar. Munnens öpning är ganska vid. Ögonen, sitta midt öfver pannan med täckhinna försedde, och de dubbla näshålen ligga tätt bredevid, ehuru föga synbare. Af 8 fenor som tillhöra kroppen, befinna sig tvenne vid bröstet, och äfven så många på ryggen och buken, en anal samt en stjertfena. Ichtyologerne hafva antecknat 9 i allmänhet så bildade arter, och af desse höra 5 till vår och Nordens Fauna[1].

Rötsimpan eller Ulken är en bland dem och träffas så väl i Östersjön som i Norrsjön, och säges vara icke mindre allmän i det NordAmerikanska hafvet, kring kusterne af Grönland och Newfoundland. Den första figur som i Naturhistoriens häfder af den samma förekommer, gaf Aldrovand 1616, men utan vidare beskrifning; en sådan lemnade dock

  1. Cottus cataphractus (Bottumus), C. qvadricornis (Hornsimpa) C. Bubalis, C. Gobio (Stensimpa) och denna C. Scorpius.