2. HUD-LOPPAN.
PULEX Penetrans. På Fr. Chique. På E. Chego. På Sp. Nigua.
Snabeln är af kroppens halfva längd.
Linn. Syst. Nat. ed. Gmel. 2924. Fabr. Syst. Entom. p. 733. — Sp. Insect. p. 383. Oviedo Summ. p. 127. Hacluyit Voy. p. 449. — Abbeville p. 256. — Ligonier Voy. p. 65. Maregr. Bras. p. 249. — Laët. descr. 5. p. 641. — Rochef. Hist. des Antill. c. 24. p. 272. — Frez. Voy. T. I. — Sloan. Voy. intr. p. 124. — Ulloa Voy. I. 1. 7. Catesb. Hist. of Carolina. 3. p. 10. — Brown. Jam. p. 418. — Bankroft. gvian. p. 245. — Svartz i K. V. Ac. Handl. 1788. p. 40. T. 2.
Om det lilla Husdjuret som vi nyss beskrifvit, utmärker sig
genom sitt näsvisa umgängessätt, och lemnar blodiga spår
efter sig vid de täta besöken, förtjenar det väl icke de elaka
tillmälen som dess slägting, Hudloppan ett af de illgörande
kräken, som det blef Westindiens lott att hysa och framalstra[1].
Med kortare kropp än hos allmänna Arten, öfverträffar denna knapt 3 gånger Ostmåtten i storlek. Dess lilla hufvud är trubbigt och inböjt, antennerne finhårige, och snabeln nästan längre än halfva kroppen och gömd under bålen. Bälgen är kårt, rund och sammantryckt med mycket kullrig rygg hvars segmenter äro hårkantade. Buken synes aldeles bar, och den bakre ändan något urnjupen och luden. Det första fotparet sitter som vanligt tätt under hufvudet, och det sista eller tredje är dubbelt längre, med tjocka lår och långa benpipor, samt hälar med finhåriga leder.
Kroppens färg är helt blek, i följe hvaraf kräket med svårighet uptäckes. Befintligt endast på trakter mellan Vändkretsarne, väljer det der sitt tillhåll på mörka och orena ställen,
- ↑ Sådane äro der flere, och kunna utan tvifvel minska de angenäma intrycken af varma Americas pracktfulla natur: Pediculus Ricinoides och Acarus sangvisugus, bägge hudloppans medtäflare; myriader af knott och myggor, att icke nämna, Scorpioner, Tusenben, och otaliga giftfulla Amfibier.
Att Hudloppan fått en plats i Sv. Zoologi, må icke ogillas, då Sverige äger en besittning mellan Tropikerne, der Landsmän måste dela ödet med Infödingarne, och äfven som desse röna Climatets besvärligheter.
