klofötter äro derjemte svarta i ändarne. I storleken förekommer hon olika, stundom öfverträffande den teckningen visar. Ryggskalet eller skölden är nästan dubbelt bredare än dess längd, oval, kupig ofvanpå, mest jemn, ej knölig, men finknottrig yta, och kanten, särdeles baktill, något uppåt vikt — samt dessutom å ömse sidor från ögonen, bakåt, utmärkt af nio tver-rundade veck. Färgen ar ljusbrun, ehuru åt sidorna något i mörkt stötande. Framtill, eller hufvudet mellan ögonen, är tvert och trubbigt 5-tandadt. Munnen täckes ytterst af tvenne större af flera små sammansatta lameller, hvilka leda sig utåt och nedåt; under dessa synes ett par mindre, smala och äfven med leder försedda; dernäst ett par än smalare, och innerst ett par, hopsatta af tre, liksom särskilta och i kanten håriga skifvor. På inre sidan om hvardera af dessa eller emellan dem, äro två käkar, utåt kupige, men inåt skålige, med skärande kanter, som, då de inbördes röras, kunna afbita födoämnet, samt falla något öfver hvarandra till qvarhållandet deraf. På främre kanten, under och emellan käkarne, är en hinnagtig läpp, mot hvilken, på bakre sidan om munnen, svarar en annan mindre tydlig, men af lika hinnagtig natur. Sjelfva munöppningen är stor, och utan flera märkbara delar. Utom de förutnämnde 5 trubbiga tänderne eller taggarne emellan ögonhålorna, finnas under hvardera ögat tre sådana, nära intill de två yttersta af dem, tvenne inre spröt af fyra leder utgå, å hvilka den näst före den sista ändas med en hårfin spets. Sprötens baser utgöras af de två understa större, benhårda och nästan trekantiga lederna. Ofvanföre dessa spröt, som kunna hopläggas och gömmas i sin hålighet, utgå från en egen grop emellan de 2 första tänderna på det trubbiga snytet tvenne andra korta, tagellika spröt med två tydliga leder nedtill och flera små deröfver. Å ömse sidor af bålen äro vid och under densamma fästade, främst kloerne och dernäst 5 fötter, Klofötterne eller Armarne bestå af 4 små runda och 2 större leder; hvaraf den 5 är bred, oval och framtill naggad. Den yttersta eller Kloleden är störst, oval, slät, blekbrun, med spetsiga ändar eller knipklor, hvaraf den inre rak, den yttre rörlig, skärlik, och begge innantill naggade och svartagtige. På benen eller de fyra fötterne äro de två nederste lederne nästan klotrunda, de öfrige utdragne, trinda och plattade, samt de yttersta kortare, smala och spetsade. Vid kanterne, men icke på den platta sidan, sitta pensellikt
Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/252
Den här sidan har korrekturlästs
97
TASK-KRÄFTA.
