Den här sidan har korrekturlästs
108
DYNT-KRÄKET.
  1. Hvarifrån härleder sig då Dyntet? Att fröen till Mask-Kräken finnas ursprungligen i djurkroppen och ej utom densamma, och att Dyntet äfven utgör en liten del i djur ekonomien, bör nu vidare icke blifva ett tvistämne. Utvecklingen må endast tillskrifvas vissa på organismen verkande orsaker, såsom ovanlig sommarhetta, hetsig föda, häftigt drifvande m. m. Det är således i grund häraf som Dyntet kan tidtals förekomma ymnigare — så väl i följe af verksammare anledningar från climat, ort och födämnen, som genom en större benägenhet dertill af naiuren. Hos Vildsvinen skall Dynt aldrig finnas.
  2. Genom hvilka medel kan ändtligen Dynt förekommas? Vore det en verklig sjukdom, skulle troligen bestämda medel deremot finnas. Ansedt åter som Natur-ekonomi, lära egentligen sådana saknas. Emedlertid om en omåttlig hetta är en föranledande orsak, må denna på något sätt mildras eller häfvas; och i händelse af de angifna tecknen af pösiga kinder och Dyntblåsor under tungan, uppgifves såsom mycket tjenligt, att tidtals släcka en brand af Ekträd i mathon, äfvenså Aska strödd ofvanpå födan. Detta är både lätt och ej kostsamt. Ändtligen, såsom tjenande för ändamålet, och af pröfvad fördel mot Dyntets inritande, kunna Ärter och Lins begagnas till utfodring af de kreatur, som röja sådan fallenhet, och hvilka blifva emedlertid från de öfriga skilde.

På Tabellen föreställa:

Fig. 1, 2, 3, 4. Dynt-Kräket af olika skapnad och i nat. storlek, uttagit ur köttmassan; det är omgifvit af den yttre blåsan. — b. b. Kräkets kropp som synes igenom. — c. punkten hvarigenom hufvudet utkommer. — Fig. 5. Sjelfva kroppen klotformigt hopdragen samt den vidhängande klufna blåsan. — Fig. 6. den yttre blåsan öppnad (d) så att kroppen (b) med stjertblåsan (c) synes. — Fig. 7. kroppen skild från stjertblåsan. — Fig. 8. Kräket under stark förstoring tecknadt, såsom aldeles utveckladt, med ett vidhängande stycke af stjertblåsan (l). — a. b. c. snytet. — dd. hak-kransarne med de dubbla hullingarne. — e. sugvårtorna (3. den 4:de inunder). — f. g. h. halsen med de å densamma från sugvårtorna nedgående kanalerne. — i. krop-

    Menniskor; att fröet, såsom oändeligen fint, absorberadt i Tarmkanalen af sugkärlen, kan medelst dem afsättas på sina ställen, och att således »usus cibarius carnis suillæ finnosæ forsitan haud ita insons.» Voigt i Pyls Neue Magaz. für d. gerichtl. Arzneykunde och Medic. Polizey. — 16. s. 434.