Den här sidan har korrekturlästs
111
SLÄT TOMTORM.

rade sina arter nästan endast genom uppgift af buksköldarnas och stjertfjällens antal, ett antal, som nästan aldrig träffas lika hos tvenne individer af samma art. — Merrem har, med ett kanske alltför ensidigt uteslutande af all fätgteckning, upptagit förhållandet af stjertens längd till hela kroppens bland art-karaktererna. Att dömma af det exempel denna art framvisar, synes detta förhållande likväl ingalunda vara nog beständigt för att utgöra pålitligt kännetecken, utan förändra sig med Ormens ålder. — För att rätt tydligt ådagalägga föränderligheten af så väl sköldarnas antal, som förhållandet mellan kroppens och stjertens längd, bifogas här följande öfversigt deraf, enligt 4 Svenska exemplar. Af dem äro:

N:o 1. Originalet till Prof. Sparrmans figur; det finnes likväl ej i V. Ak. Museum.
» 2. Prof. Sparrmans andra exemplar, hvaraf denne Författare endast aftecknat hufvudet.
» 3. Originalet till här bifogade Figur.
» 4. Den ofvannämnde yngre individen.
N:o Buksköldar. Stjertsköldar. Hela antalet af sköldar. Kroppens längd utom stjerten. Stjertens längd. Stjertens längd til hela kroppens.
1. 165. 58. 223.
2. 183. 48. 231. 19 t. 4 lin. 3 t. 4 l. 6.16 = + 16
3. 175. 46. 221. 17 t. 4. l. 3 t. 2. l. 6.10 = +16
4. 159. 45. 204. 4 t. 6 l. 7 l. — = 19

Figuren föreställer den släta Tomtormen i naturlig storlek; bifogade äro: en särskilt teckning af hufvudets öfre sida och dess större fjäll, samt en förstorad figur på ryggfjällens form, läge och teckning.

1825.   Dn.