Den här sidan har korrekturlästs
65
GRÅ KNORRHANE.

af ganska olika storlek, oftast af en eller 1½ fots längd: men uppnår äfven 2 fot, i synnerhet vid Engelska kusten.

Den uppehåller sig egentligen i stora hafvet, men ingår äfven i Kattegat, och till och med i Östersjön, vanligtvis håller den sig på djupet. Dess lektid inträffar i Maj och Juni, och egentligen då närmar han sig till stränderna, och kan fångas med grundnot, ehuru den stundom äfven fås i nät, som gå mindre djupt. Dess kött säges vara

    öppna sig appendices pyloricæ, 7 till antalet af olika längd, tunnhinniga, långa och trånga.
    Tarmkanalen är kort, gör tre krökningar, hvilkas stycken ligga jemte hvarandra under simblåsan. — Till största delen är inre hinnan reticulerad med dubbla maskor, som äro vida större och tydligare än de, som anmärktes framom pylorus. På hinnan i rectum försvinna maskorna, då den åter blir sammetslik och bildar longitudinella fållar.
    Liksom hos Trigla Hirundo funnos i denna arts mage endast små Crustacéer, hvilka voro föga förvandlade; hvaraf man skulle kunna sluta, att dessa fiskar måtte äga svag digestion.
    Lefvern är långsträckt och smal; den högra delen något mindre än den andra, och ligger gömd emellan högra ovarium och simblåsan. Den venstra kröker sig omkring magens stora båge, samt afger ofvan och framtill en liten flik, som sträcker sig upp under ryggraden.
    Gallblåsan hänger fritt från lefvern i gallgångarne; är liten, oval och utan villi. — Mjelten är liten, plattad och rund.
    Simblåsan slutar sig, framtill bredast, i tvenne runda blindsäckar, som stöta till bukhinnans främsta, mot pericardium liggande del; bakåt slutar den sig odeld öfver Cloaken. — Den kan lätt skiljas ifrån ryggen. På öfra sidan har den tvenne utmed hvarandra liggande muskler, hvilka ej komma från sjelfva ryggraden, utan ligga emellan tvenne lameller af blåsans fibrösa hinna. Fibrerne i dessa muskler ligga på sätt och vis transverselt; de fästa sig likväl så, att de å ena sidan uppkomma från den yttre lamellen, gå snedt utåt sidorna och sluta i den inre. Här märkes ej spår af någon körtel; men längs åt ryggen är blåsan mycket tunn och genombruten af en mängd hål.
    Strax framom bakre ändan af simblåsan är en skeft gående skiljevägg, som delar den i tvenne rum, hvilka likväl äga förbindelse genom ett midtuti nämnde skiljevägg varande rundt hål. Blåsan har föröfrigt ingen utföringsgång.
    Njurarne äro baktil öfver cloaken hopväxta i en platt kropp, som framåt öfver simblåsan delar sig i tvenne smala portioner; dessa sträcka sig ända fram emot nacken, samt äro här nästan klotrunda och tjocka.
    Ovarierna sträcka sig ända från cloaken fram emot bukcavitetens främsta vägg. De voro alldeles tomma på rom, och bildade tvenne platta, hopfallna säckar, på hvilkas inre hinna eggfästena ännu voro ganska synbara.
    Djuren, som undersöktes, var fångadt vid Kullen i Skåne, i slutet af Juli månad, och kan man af ovariernas tillstånd se, att romläggningen någon tid förut för sig gått.