Kroppens öfriga delar äro af en mörkgrå färg, som något ljusnar när Insekten några minuter varit ur vattnet. På nyligen framkomna individer stöter den något i gult; äfven skymtar kroppens andre yta då något i rödt. Hufvudet är ganska litet, indraget i en inskärning af halsskölden, ofvanpå ojemnt och småknöligt. Munnen utgöres af ett tillspetsadt snyte, något kortare än hufvudet, bestående af trenne leder, och derigenom böjligt[1]. Ur yttersta leden framskjuter ett fint sugrör, bestående af 5 delar, nemligen: 2:ne små korta rotfjäll, 2:ne fina nästan sylformiga läppar, samt en längre hårfin tunga, som under mycket stark förstoring synes på sin undra sida väpnad med små fina hullingar. — De svarta ögonen äro något utstående, och på undra sidan något utrandade. Bi-ögon, eller oceller, saknas. Antennerna äro små och sitta så dolde under ögonen, att de af Geoffroi, ja till och med af Rœsel, ej anmärktes, och äfven för Linné länge voro obekanta[2]. De bestå af 3:ne leder, af hvilka den yttersta är längst och kägelformig, men den medlersta visar ett utskott åt ena sidan, hvarigenom antennen synes liksom tvåklufven, se fig. 8. — Äfven på larfverna äro antennerna synbara, åtminstone på de mera vuxne.
Bröstskölden (thorax) utgör nästan en fyrkant, med något afrundade hörn och en djup inskärning framtill för hufvudets emottagande; dess yta är något ojemn. Scutellen är stor, i form af en triangel, tillspetsad. Täckvingarne, som jemnt skyla kroppen, äro ofvanpå grå, inunder nästan svartagtiga, med en ljusare, af ådror nätformigt genomskuren, spets. Det är den högra täckvingen, hvars spets betäcker den andra. Flygvingarne äro tunnare, ljusgrå; några ådror vid främre kanten, samt en strimma midt på vingen, utmärka sig med cinoberröd färg. I hvilande ställning invikes en flik af vingen, så att den till någon del ligger dubbel. — Sjelfva bålen består af 6 ringar; ofvanpå är den platt, mönjeröd, med en rad svartagtiga fläckar längs efter ryggen;
- ↑ Fabricius anför som ett kännetecken emellan Nepa och Ranatra, att snytet på den förra är krökt, på den sednare rakt. Detta synes likväl vara antaget efter torra individer, ty hos lefvande djur kan snytet såsom böjligt antaga flera rigtningar.
- ↑ Geoffroi förklarade derföre Nepans främsta kloformiga fötter vara antenner, hvarigenom man således skolat erhålla en fyrbent insekt! — De Geer synes första hafva anmärkt och beskrifvit Nepans verkliga antenner.
