Fig. 1 visar ungefär det utseende en grupp af dessa Vorticeller framter för blotta ögat; den liknar då endast ett fint mögel, fästadt på strået eller fibern af någon vattenväxt, Fig. 2 framställer i stark förstoring flere individer, fästade den ena på den andra, så att de fått utseende af en sammanhängande gren. I Fig. 3 synes en hel grupp af Vorticeller fästade på den nästan upplösta massan af någon polyp, och i olika rörelser; nemligen sammandragna, eller framskjutande. Fig 4 föreställer några af dessa individer, dels i högsta utsträckning, med raka stjelkar, dels sammandragande sig, medelst stjelkens krusning. Fig. 5 visar en Vorticella fri och simmande, och fig. 7, 8 visar ett par sådana djur i mycket stark förstoring.
Hvarje djurs kropp synes bestå af ett hvitt genomskinligt slem, sammansatt af idel små gryn, eller så kallade moleculer. Dess rand är hvarken utvidgad eller sammandragen, dock kan djuret något förändra formen, och sammandraga sig såsom fig. 8 utvisar, eller öppna sig såsom fig. 7; i sistnämnde fall märkes i midten af dess kropp spår af någon organ, som förmodligen tjenar till rofvets qvarhållande. Stjelken är mycket fin och kan utsträckas i den grad, att den uppnår omkring 12 gånger sjelfva kroppens längd; då djuret simmar, är den deremot vanligtvis sammandragen.
Dessa Vorticeller äro små lifliga, oroliga varelser, som, fästade med stjelkens ena ända, hastigt framskjuta sin lilla bägar-formiga kropp än åt ett, än åt ett annat håll, och hastigt åter draga den tillbaka. Denna hastiga retraction sker derigenom, att de sammandraga stjelken skrufformigt, eller likt en ståltråd som varit virad kring en cylinder. De flytta sig mellanåt äfven i vattnet, och fästa sig stundom med sina stjelkar den ena på den andra, såsom vid fig. 2, så att de då bilda ganska sammansatta grupper, hvarvid de nedersta individerna måste bära alla de andra, utan att detta synes besvära dem. På sådant sätt sammanskockade, äga de nästan gemensam känslighet, så att om en af individerna vidröres, eller eljest spörjer någon fara, sammandraga sig genast, likt en Mimosas blad, äfven dess närmaste grannar, eller ock alla som höra till samma stjelk.
En annan gång finnas de fästade på samma plan, såsom i fig. 3 och 4, och bilda högst täta och sammanträngda floc-
