Hvilken skönhet finna vi icke nu utvecklad! I stället för den fordna vinglösa Larvens svartludna kropp, är den nu omskapad, hel och hållen betäckt med fina grågula hår. — Hufvudet bär tvenne korta, trådlika antenner, klubblika i ändarne och svarta liksom ögonen. 3 par bruna, med hvitt schatterade fötter sitta under bålen. Vingarnes grundfärg är hvit, något i gult stötande; och nästan utan de mjöllika fjäll som vanligt bekläda fjärilvingarnes yta, lysa de genomskinlige på denna. Vid deras fäste på bålen bryter något citrongult, äfven spridt framåt yttre kanten på de främre, skönt af mot de öfriga färger, fläcktals spridde på den ådriga spegeln, i den ordning och med det prydliga utseende som figuren bäst utvisar.
Honan är merendels litet större än hanen, och hon är derjemte vid bälgens bakända inunder försedd med ett säcklikt, hinnaktigt bihang. Detta är ungefär 2 lin. långt, och fastän tunt, är det liksom hornaktigt, och tillhör utan tvifvel fortplantnings-ärendena. Men om det tjenar vid parningen eller vid eggläggningen, kan icke än bestämmas.
Bottenfärgen, på vingarne är stundom något föränderlig, men sällan finnes den rätt hvit utan smutsig blanning. Herbst har likväl föreställt en biart af sådant förhållande[1]. Deremot har Esper tecknat en annan med öfverallt svart punkterade vingar, samt ögonen och fläckarne derå annorlunda än vanligt bildade[2]. I storleken har man anmärkt någon åtskillnad på vissa orter, och således, ehuru den härhos bifogade afbilden är fullkomligt enlig med vår inländska fjäril, skall den finnas utrikes både mindre och större, såsom det senare, i Ryssland, der den i utsträckningen kan täfla med Bombyx Pavonia major, och de röda vingögonen ernå en halftum i deras tverlinie.
Utom Europa är icke vår Apollo känd. Entomologerne trodde länge att han endast tillhörde Schweiz och Sverige. Man har sedan anmärkt honom på många trakter i Tyskland, oftast omkring Regensburg och vid södra stränderna af Donau. Äfven i Norrige har man sett honom, och i Ryssland nära Wolga floden, och i den lågländta nejden af Irtisch. Bergshöjder och klippor tyckas framför andra vara hans tillflykts-ställen. Hans sätt att flyga sy-
