Den här sidan har korrekturlästs
65
TUMLAREN.

tjock och fast hud, till formen af en köttig fena, att deras enskilta rörelser förhindras. Det är likväl anledning att förmoda, att de intryck som delen röner, kannas lika lifligt som hos Skälarne, hvilka med nästan likså outbildade framfötter, visa både ett ovanligt förstånd och mycken känsla. Det vore säkert mindre rätt, att anse Hvalarne för tvåfotade djur, än att tillegna dem 2:ne armar, af hvilka de betjena sig som af åror, äfven till eget värn och till deras fosters vård. I stället för de bakre extremiteterna som de sakna, har Naturen gifvit dem en stark och böjlig stjert, ett lika kraftfullt biträde under simmandet som förfärligt försvarsmedel i striden. Försedd vid ändan med den stora horisontela fenan, äger den medelst Länd- och Stjertknotorna en utomordentlig styrka, så mycket större som de förras utskott äro höga och desto bättre stödpunkter för de derpå fästade muskler af hvilka stjerten är sammansatt.

Med så mycken mer fördel betjena sig Hvalarne af deras armar och stjert, att midt i vida Oceanen ge rörelser tillkänna som tolka deras förnöjelse eller fruktan, efterspanande eller flykt, ömhet eller ovilja, jagt eller strid, som alla delar af deras kropp äro fyllda med ett oljaktigt ämne, hvilket äfven finnes ini sjelfva benen; och det är detta ämne som meddelar så många simmande varelser den utmärkta lätthet, hvarmed de kunna uppehålla och röra sig i det våta element som hyser dem.

Flere samlare af dessa djurens historia ha inbillat sig nödvändigheten af behofvet för dem att under deras lefnad behålla det bekanta ovala hålet mellan hjertkamrarne öppet. Det är likväl säkert att detsamma tillsluter sig genast efter födseln; och som Hvalarne icke länge kunna hålla sig under vattenytan, måste de ofta nalkas den för att andas luft ur atmosferen. Emedlertid som deras andedrägt är mindre fri än hos Landtdjuren, får också deras blod en mörkare färg; men äger dock nästan lika värme som dessas.

Näsborrarnes eller rättare Lufthålens läge på öfra delen af hufvudet, lättar Hvalarnes bemödanden att andas, utan att höja det öfver vattenbrynet. Deras luftstrupe är dock icke blott en öppning i svalget, utan den uppstiger som en pyramid ända opp i bakre näsgångarne, der den omfattas af Gomtäcket (velum palati), hvilket, cirkelrundt till formen, kan hopdragas för att tätt igensluta Luftstru-