SVAR,
på Herr Clewbergs Tal, af Akademiens
Direktör Friherre Gust. Mauritz Armfelt.
Om vi varit nog lycklige att få äga på detta rum den dygdige, den vittre, den upplyste Medborgaren, hvars ställe Ni i dag intager, hade kanske dess eldiga själ gifvit honom nya krafter, eller åtminstone för en stund beredt glömskan af dess plågor. Med hvad glädje skulle han ej sett grundvalen läggas till det språkets fullkomlighet, på hvilket han vid flera tillfällen yttrat sig med så mycken smak, så mycket behag? Hvad känsla skulle ej rådt i hans hjerta, då han såg från thronen nya vedermälen af nit för vettenskaper, hägn för snille och aktning för ett språk, som så ofta varit de största hjeltars modersmål. Men ödet förnekade honom denna hugnad, och beslöt vår saknad; den är uppriktig, och våra tårar blandas med alla deras, som sätta värde på vänskap, ömhet och medlidande, och söka, utom sig sjelfva, föremål för sin omtanka. Grefve Scheffers hela lefnad bar den rena dygdens stämpel, hans kärlek för fäderneslandet var oinskränkt och fri från alla främmande afsigter; hans tillgivenhet för Konungen var icke allenast en naturlig följd af
