Konungen behagade då, i följande Tal, gifva tillkänna
de orsaker, som föranlåtit Akademiens stiftande
och det ändamål som dermed är påsyftadt:
Att befrämja allt som kan lända till Rikets nytta, är städse mitt högsta syftemål; att bidraga till Svenska Namnets ära, är min största önskan. Dess namnkunnighet, utspridd kring Europa, genom dess segrande vapen, har ofta gjort dess Medborgares bekymmer, då det upphöjt dess glans. En annan ära återstår oss ännu att förvärfva, den som är Vitterhet och bokliga Konster följaktig, som trotsar tiden och den vanskeliga lycka som eröfringar åtfölja, men som försvinner med deras förlust. Den kan endast vinnas i lugna tider, der inhemsk sämja, utländsk säkerhet tillåta Snillen att sig lemna fritt till den eld som upptänder dem, och som döljes, fast ofta den födes, i oroliga tider. Men, om en lång fred, en ostörd ro bidrager till ett Rikes väl, till undersåtares sällhet, så föder den oftast af sig en orklöshet i själen, som alstrar barbari, och förkolnar de Snillen, som i andra tider upplyste och hedrade Fäderneslandet. Ty menniskorna äro så skapade, att endast rörelsen uppeldar dem, att de äska starka driffjädrar att upptäcka de gåfvor naturen dem gifvit, att lugnet, under hvilket de äro allena lyckliga, förbereder större hvälfningar, då ej en försigtig vaksamhet bereder dem tillfällen att göra sig nyttiga och vidfrägdade, och hindrar dem, genom hoppet af ära och
