General-Qvartermästaren, sedermera Fält-Marskalken, Baron Mardefelt, åt hvilken vården öfver svenska fästningsverken på tysk botten var anförtrodd, hade blifvit underrättad om Dahlbergs grundeliga insigter i mathematiska vettenskaperne, samt de framsteg han gjort i ritkonsten: tvenne saker, hvilka, förenade med snille, skulle i fortifikationen bringa honom till fullkomlighet; och då Mardefelt på så god anledning erböd honom Conduktörs sysslan, emottog han den, och var nog lycklig, att, i sällskap med en så upplyst förman, genast få resa omkring till alla i Pommern, Mark-Brandenburg, Meklenburg, Brehmen, Verden, Minden och Westphalen belägne fästningar. Afsigten med denna Baron Mardefelts resa var, att undersöka hvarje fästnings tillstånd; således att upptäcka och bota närvarande brister, att hindra uppkommande; att skaffa de svaga ställen styrka; de starka en förökad säkerhet; och på sådant sätt gifva hvar del den egenskap, att i möjligaste mått bidraga till ändamålet. Dessa undersökningar, vid hvilka Dahlberg biträdde: de förbättrings förslag han fick känna: de öfverläggningar han bevistade, och skälen till de vidtagna beslut: allt detta blef den skola, der hans förra kunskaper utvidgades; men förnämligast erhöll han här tillfällen, att vända till utöfning hvad som förut var häftadt vid blotta begreppet; och när härtill kommer den stundeliga befattning han dessemellan hade vid
Sida:Svenska Akademiens handlingar 1786 1.djvu/320
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 304 —