igenkändes derföre sedan i skånska fälttågen: lika oförskräckt mod: lika varmt hjerta. Föga kunde i fält något företagas, som ej på sätt och vis rörde hans General-Qvartermästare befattning, och aldrig har någon gjort vidsträcktare uttydning af sin embetsskyldighet. Recognosceringar, kartor, arméens marscher, läger, slagtordning, cantoner- och vinterqvarter, säker gemenskap qvarteren emellan till hjelpsändning, magasiner och fälthushållningen i allmänhet, öfverrumplingar och belägringar: allt hörde honom till: allt utfördes af honom, som tillika gemenligen förestod General-Adjutants Embetet hos Konungen.
Men denna hans verksamhet tillhörde ej blott krigets stunder; freden sysselsatte honom icke mindre värdigt. Se vi honom i den stillhet, som följde på Carl X:s död, så bringar han då till fullkomlighet de ritningar, dem han på stället affattat öfver sin hjeltes polska samt danska fälttåg, och reser till Frankrike, för att få de samma stuckne af mästares hand, under egen tillsyn. Återvinner Konung Carl XI lugnet, och företager sig att stadga alla saker i ett nytt och säkert skick, så påfordrar han dervid ej sällan Grefve Dahlbergs drift och rådighet. Skall skeppsflottan neddragas till Carlskrona, så kallas Grefve Dahlberg till den hemliga öfverläggning, som der föregår: skall roterings- och indelningsverket införas: reglementen för arméens rörelser och hushållning
