INTRÄDES TAL,
af
herr riksrådet m. m. grefve
ANDERS J. von HÖPKEN.
Mine Herrar!
Vi hafva nu, dels af Hans Kongl. Maj:ts nådiga Tal, dels af de uppläsna Stadgar inhämtat Dess höga mening och Dess stora afsigt med denna Akademi: Språkets uppodling, Smakens förbättring och Skaldekonstens upphöjning.
Mig anstår icke att anmärka, att dessa stycken torde hysa brister och behöfva hjelp.
Vältaligheten stöder sig på ordning i sammansättning, på tydelighet och lämpelighet i ord, på grundelighet och styrka i tankar.
Skaldekonsten fordrar att uppväcka rörelser och äfven målningar, der ämnet det begär.
Smak består i en sammanstämning af ädla tankar, ädla uttryck, i värdighet och lämpelighet vid skrifsättet.
Språkets renhet ligger, efter mitt omdöme, ej alltid uti äldsta skrifter, eller fordrar att återkalla urgamla ord till bruk. Det står icke i vår makt att skapa ett annat språk, än folket i allmänhet talar, Quem penes arbitrium est et Jus et Norma loquendi. Vi förmå allena regelbinda och förbättra, men förbättringen bör
