Mina ungdomsöfningar, de embeten jag beklädt, samt de särskilta förrättningar som varit mig ombetrodde, hafva till föremål och beskaffenhet varit vida skilda ifrån den kunskap som detta rum kräfver.
Men då jag i detta afseende icke kan dela med Eder, mine Herrar, en heder, som Eder allena tillkommer, att med framgång utföra det åliggande som denna Akademis höge Stiftare till vår försorg anförtrott, delar jag icke dess mindre med samtida och tillkommande Svenska män den underdåniga vördnad och tacksamhet, hvartill Hans Kongl. Maj:t beredt Sig ett nytt ämne i denna inrättning, hvilken ökar vår aktning för oss sjelfva, då den i eget språk utförer med styrka och värdighet Svenska Konungars ärefulla bedrifter, och Svenska Folkets trohet och mandom.
Men när en efterverld läser, i denna Akademis handlingar, om detta Rikes upprättelse af Konung Gustaf den Förste, om dess upphjelpande till sjelfständighet, anseende och ära af Konung Gustaf Adolph, om dess utvidgande och tillväxt af Konung Carl den Tionde, underlåter den aldrig att med den ömmaste känsla vörda Konung Gustaf den Tredjes dygd, hvilken då ett söndradt Svenskt Folk förlorat sin frihet, densamma ädelmodigt återgaf.
