INTRÄDES TAL
och
SVAR,
af
cantzlirådet,
Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsens Informator,
och
svenska akademiens sekreterare,
NILS von ROSENSTEIN.
Mine Herrar!
Ordningen att tala är nu kommen till mig, och det embete jag inom Akademien har den äran bekläda, ålägger mig, att besvara hvad J, mine Herrar, med så mycken styrka och vältalighet anfört. I utöfningen af denna skyldighet, finner jag en för mig lycklig utväg, att vända uppmärksamheten från min ovärdighet, på edra snillen, edra insigter, edra förtjenster; från min oförmögenhet, att tolka den vördnadsfulla erkänsla, hvarmed jag intager ett rum, som endast Konungens nåd kunde gifva mig, på sjelfva inrättningen och den förnyade rätt dess Stiftare förvärfvat sig till samtidens kärlek och efterverldens beröm.
Att arbeta på Svenska Språkets renhet, styrka och höghet, har blifvit Akademiens förnämsta föremål. Ett språk, detta folkslagens säkra skiljemärke, som lefver och faller med deras sjelfständighet, är en af de dyrbaraste delar af
