6:o Att då af alldeles samma vokal-ljud inga andra modifikationer kunna gifvas, än dess längre eller kortare uthållning, så måste emellan de två tecknen deraf, antingen ingen skillnad gifvas, eller det ena af dem tillhöra dess längre, det andra dess kortare uthållning.
Man har anledning att anse dessa satser såsom välgrundade. Hvad likväl, innan någon tillämpning deraf kan göras, förekommer att besvara, äro följande tvenne frågor:
1:o På hvad sätt, och efter hvilken regel kan denna vokal-ljudens längre eller kortare uthållning med visshet bestämmas?
2:o Efter hvilka andra grunder, än ett blott godtycke, kan det ena eller andra af två tecken för samma vokal-ljud antagas och fastställas, såsom lämpligast uttryckande, vare sig samma ljuds längre eller dess kortare uthållning?
Första Frågan. Svar:
Man måste begynna med att noga förekomma all förblandelse emellan vokalens här omtalta längre eller kortare uthållning, och hvad man vanligen kallar sjelfva stafvelsens längd eller korthet efter tonvigtens rum. Kort eller lång vokal efter stafbyggnaden vill således säga
