Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 1.djvu/247

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
145
Tredje Afdelningen.

lof, (tillåtelse) skrof, dof, skof, sofva, klofve, ofvan, sofra, förkofra, med deras slägt-ord eller afkomlingar;

2:o Ord på om, som NB. icke äro nominala ändelser eller derivater derifrån, t. ex. kom, komma, som, om, m. fl.

3:o Orden somt och tomt (jordgrund); och

4:o Orden kort (stackig), bort (undan) och sort;

Så hafva ofvannämde 4 ändelser på of, om, omt, ort, för öfrigt alltid omega i uttalet.

Man torde ej kunna hinna längre i regelbundenhet, så snart man ej vill gifva sig frihet att skapa ett alldeles nytt stafningssätt, hvari bruket skulle ändras efter reglorna.



10