Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 1.djvu/48

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 32 )

svenskan. En del har qvarblifvit, såsom det redan anförda bruket af g i stället för k i många ord. En annan del åter har gifvit vika för svenska språkets egen art. Deribland kan nämnas ändelsen af verber på e, hvilken man i K. Johan den Tredjes tid förgäfves sökte återföra, sedan hatet till Danmark under dess Faders regering äfven sträckt sig till utrotande af de danska språkbruken. De ord vi tilläfventyrs fått ifrån danskan, äro under tidens längd blifna så fullkomligt svenska, att de blott genom historisk kunskap kunna åtskiljas. Dialekterne i de landskap, som blifvit eröfrade från Danmark, och de som till dessa äro nästgränsande, förete väl ännu mycket som är danskt; men detta stannar inom talet, och har icke på skrifningen haft någon allmän eller betydlig följd.

Det tyska språket är äfven af samma upprinnelse som svenskan; men ju äldre dessa språk blifvit, ju större skiljaktigheter äro emellan dem uppkomne. Anledningarne till tyska språkets inblandning och verkan på det svenska, hafva varit mångfaldiga. I äldre tider var vår handel i Tyskarnes händer; af dem infördes de flesta slöjder, af dem uppbrukades våra bergverk, af dem bestod till en stor del borgerskapet och magistraterne i rikets förnämsta städer. Från Tyskland fingo vi Drottningar, äfven Konungar, och med