hvilka trott sig sjelfmyndigt kunna stifta lagar. Se här förteckningen på dem, som i sednare tider skrifvit om språkläran, och i synnerhet om stafsättet.
Erik Julius Björner gjorde sig den mödan, att författa en lärd afhandling om runan Thor, och huru i anledning deraf pronominerne Du och De rätteligen borde skrifvas: jemte några anmärkningar om språket. Den utkom 1742, och har till titel: Cogitationes critico-philologicæ de orthographia linguæ Suiogothicæ tam runica quam vulgari, a corrupto medii ævi stylo vindicanda, occasione amicæ disceptationis, de pronominum Tu et Illi rectiore Suedica scriptione per Du et De quam Tu et The etc.
Anders Lallerstedt utgaf år 1743 Tankar om svenska stafsättet, hvilka innehålla åtskilligt som är rätt; men helt visst icke äro tillräcklige att häfva alla tvifvelsmål och afskaffa skiljaktigheterna.
Olof Svensson Bromans Uphov til en bättrad Stavsättning i flere än tuhundrad Grund- eller Stamm-ord, tryckt 1748, har till föremål att förhandla bruket af th i d; att afskaffa allt öfverflödigt bruk af h, och i synnerhet af f och fv, der ljudet fordrar v.
Lars Laurel, Professor i Lund, tillegnade 1748 Vettenskaps Akademien sitt Förslag til Svenske Skriv-Lagen, och utgaf 1750 Inledning
