tillsammans då det gällde att möta faror eller skifta fördelar: inom slägterna gällde det faderliga väldet oinskränkt. Den första lagstiftningen uppfattar ock derföre hvad som angår personliga säkerheten. Lagar för egendoms säkerhet och tryggande former för rätts-förhållanden, höra, hos hvar Nation, till en sednare tidpunkt, då slägt-fördelningarne sammansmält i större massor och bildat stater; utredda begrepp och vunnen upplysning hafya då af nödvändighet utfordrat dem: de intaga sedan efter hand det vigtigaste rummet och sönderfalla i många under-afdelniningar. Den förra är, med få skiljaktigheter, lika bland alla folkslag, derföre att det är naturens egen Lag. Att stifta sämja, eller med hämd som vida famnar, kommo de starke till Domen. Men sedan växte Lagen från enkla bud, af samvetet utsagde, till djup vettenskap; kallande alla andra att sig betjena, i utbyte mot det skydd hon gaf åt deras fria öfning. Att bevara i skyddande former hvad som allmänt erkändes för rätt, blef snart en väsendtligare omsorg för Lagstiftaren, än att utreda grunderna för rätt: att bringa det erkända med de skyddande formerna, till en kraftig utföring, blef Domarens. Till mathematisk visshet kunde emedlertid ingendera uppdrifva sin andel, ehuru detta skulle vara högsta målet, efter hvar tids uppfattnings-förmåga.
Så innefatta ett Lands Lagar det vigtigaste sammandraget af dess historie, ett talande uttryck af folkets karakter, seder, hyfsning och
