Men det skulle ej allenast blifva Bengt Oxenstjernas verk, att i hufvudsaklig del bidraga till förvärfvande af det fredslugn, hvarmed Fäderneslandet sålunda hugnades: åt honom var äfven beskärd den ännu större äran af detta lugns bibehållande. Dock innan vi försöke att resa denna äras minnesvård, den förnämsta vi ha att egna åt Oxenstiernas förtjenst, må vi kasta ögonen på de vigtiga förändringar, som med Svenska
Frankrike och Holland, då äfven i anledning af 1 §. deri, fiendtligheterne mot Sverige upphörde, ehuru rätta Traktaten icke blef underskrifven förr än den 12 Oct. 1679. Denna Traktat innefattade tillika vigtiga afhandlingar rörande Sveriges och Hollands ömsesidiga handelsrelationer. — Den 4 Sept. 1678 tecknades freden emellan Frankrike och Spanien, hvaruti Sverige inbegreps. — Den 4 Febr. 1679 afslöts, under Engelsk bemedling, freden emellan Kejsaren och Tyska Riket å ena, samt Frankrike å andra sidan, hvaruti äfven Sverige blef inbegripet; äfvensom Ludvik XIV:s Minister i Zell stiftade freden emellan Sverige och Hertigarne af Brunswik. Den 9 Mars 1679 slöts i Nimwegen freden emellan Sverige och Biskopen af Münster. — Genom dessa fredsslut undergingo Svenska Gebietets gränser ej betydlig förändring; utan återställdes förhållandet i allmänhet till likhet med Westfaliska Freden. Men i samteliga fredsverken, hvarigenom Riket nu erhöll hvila, neml., förutom de nyss omnämnda, freden med Brandenburg i S:t Germain en Laye den 29 Juni 1679 och med Danmark i Lund d. 26 Sept. s. år, anses Svenska Kronan hafva gjort en förlust af omkring 70,000 R:dr årlig inkomst; hvarförutan kriget påstås ha kostat Sverige 40 krigsskepp, 100,000 man krigsfolk och 50 millioner i penningar, hvaraf blott 3 millioner ersattes med Franska Subsidier.
