man icke uträttar mycket godt eller stort för samhället: med den finaste statsklokhet och försigtighet visste begge att förena uppriktigheten, som blott gifver de löften hon ämnar uppfylla, och redligheten, som uppfyller de redan gifna: begge voro på höjden af sin tids upplysning och lärdom: begge lyste för sina samtida, ej blott genom statsmannens egenskaper, utan ock genom den enskilta mannens dygder: lika oförvitlige seder, en lika oskrymtad Gudsfruktan, lika vördnad för lagarne, lika tillgifvenhet för regenter, och lika kärlek till Fädernesland kröna begges förtjenst.
Den olikhet, som vi emedlertid trott oss finna i Grefvarne Axel och Bengt Oxenstjernas statsmanna-egenskaper, månne den icke till en stor del ägt sin grund i skiljaktigheten af de tider, hvari deras lefnad inträffade? Europa såg Axel Oxenstjerna uppträda, när religions-nitet ännu kunde uppväcka krigen och föröka deras fasor, bland till hälften bildade folk. Bengt Oxenstjernas förnämsta verksamhet inföll ett halft sekel derefter, då sinnena, renade af förnuftets odling, svalnat för svärmeriets ingifvelser. Måste den förre medarbeta till uppställandet af den Europeiska statsbyggnaden, innan jäsningen ännu var dämpad: såg deremot den sednare denna resliga byggnad till alla dess delar stadgad och dess jemvigt mot förstorings-andans ingrepp betryggad. Så olika förhållanden fordrade olika handlingssätt: grundläggaren borde vara utrustad
