Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/100

— 96 — Att lefva eller dö, för Asarne är ett Så ofta ftågan är att friheten försvara -^ eller Odens stolta svar på tillbudet af Pompé att erkänna Roms öfverherrskap och dess gillande af regent i Sverige (eller, med andra ord, Rysslands ställning till oss, enligt 1720 års regeringsform, som Anjalaförbundet ville återställa^) : Vill du, vi skola stå på våra fäders grifter Och le mot bojan blott och ropa: gif oss den? — Men du begär ett svar, och vårt beslut du frågar. Gäck ut på våra fält och räkna, hvart du går, Pe redan dragna svärd, de redan spända bågar; Se der det svar vi ge: ett svar som Rom förstår* Säg, att det af en kung sig valet kan bespara. Kanhända är det än för tidigt företag Att bjuda om ett land, der Oden skipar lag, Att bjuda om en thron, som Asame försvara. Då först, när qvinnors flykt och brända tält förklara Mitt väldes undergång och minas nederlag, Befaller segram här, — till dess befaller jag — dylika fosterländska och högsinnade drag, hvaraf flera kunde anföras, emottogos med stormande bi � fall och upprepades ännu långt efteråt, med grå- nad hjessa, af de äkta Gustavianema, för hvilka förklädningarne af Skyter och Romare, Oden och Pompé, ej kunde dölja Svenskar och Ryssar, Gustaf och Katrina. För att ej upptäcka något foster- ländskt i detta skådespel, måste man bedömma