Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/185

Den här sidan har inte korrekturlästs

— 181 — Det är saat: Leopold var och förblef en lärjunge af de gamle � icke som deras efterbildare, men tiU � destycket Suea till Dana, 1797, der man äfven finner ett forbad till Tignbbs Nore, Vi kunna ej afliåUa oss att i minnet återkalla följande sköna verser: "Omsider, Dana, äro vi då vänner, I nattlig strid vi ej forvillas mer. En vaknad vishet hjelmen af oss spänner Och jag en syster i min ovän ser. — Och se, från Söderns mörka döttrar skilda, Hur tvillingslika speglar oss vår sjö, Med penseldrag så ljusa och så milda, Af himmelsk azur och af purprad snö. Nu stridom blott om hvilkens pyramider Stå tyngre opp med nya tegars skörd;

Hvars snilles fackla öfver Norden sprider Mer djupt sitt sken, med mera vishet förd" Denna sång var föregången (1794) af den ieke mindre intagande: Svenska sånggudinnan till den Dctneka, ock följ- des af en dikt öfrer Slaget på Köpenhamms redd (1801), hvilka skaldeljud Öppnade många hjertan fÖr oss, på andra sidan om Sundet. Den tyska vitterheten var — oaktadt man sökt göra troligt, att den befunnits en ierra incogmta fBr oss intill år 1810, — tidigare kand och värderad än våra närma- ste grannars. Naturligtvis skedde bekantskapen med främ- mande länders vittra alster långsammare än i våra dagar, med dessas snabbt anmälande tidningar och tidskrifter samt mångfaldiga fortskaffningsmedel for litterära medde- landen. Likväl voro redan på 1780-talel namneaci KlOP- STOGK, LeSSING � GoETH �, WlfiULND, HSBDBS � GlBIH, BaM- LER, Gellert, Kleist, Lightwer, Gbssvsr, Koxzebue,