Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/219

Den här sidan har inte korrekturlästs

— 215 — vän Geobg Adlebsparre: De första stegen på en stor mans bana, hur smaka de? Ar man då så upplyft, att man glömmer allt, utom fädernesland och efterverld, eller har man ännu qvar minnet af forna relationer, till och med dem man haft med folk af medelmåttigt värde? Om detta sista äger rum, begär jag att få göra hos herr öfverstelöjt* nanten icke min uppvaktning, utan min gudstjenst. Herr öfverstelöjtnanten ser, att jag åtminstone pro- noncerar mig." — Leopold förblef icke oåtspord vid våra nuvarande grundlagars utarbetning. På anmodan af friherre Mannerheim, en af konstitu- tions-utskottets mest framstående ledamöter, med- delte Leopold sina åsigter om den nya författnin- gens grunder, om hvilka Mannerheim i ett tack- sägelsebref säger, att "vi hafva så till sågandes ar- betat på herr kanslirådets principer, så att, om vi falla, skulle äfven det erkända snillet hafva felat." Leopold var jemväl ledamot i den första tryckfri- hets-kommittén, och Mannerheim önskar, att "sven- ska folket måtte genom tryckfriheten ledas till en rektifierad opinion och esprit public" *)

  • ) Skrifvelsen har följande lydelse: "Det är väl tid, att jag

en gång återlemnar de mig benäget meddelta tankar om grunderna for vår konstitution. Eedan innan detta medde- lande, var arbetet så långt avanceradt, att instrumentet skulle in eatenso uppsättas. Huru stor var då ej min till- fredsställelse, då jag fann att vi så till sägandes arbetat