Under det mångåriga mörkret var tanken hans sällskap, och det tycktes honom, vid höga
snart, för att fortsätta och fastare knyta ett kärleksband, som här så oupplösligen förenat oss." Förf. af dessa rader vistades i Varberg under det denna brefvexling föregick, och hade den lyckan att dagligen vara tillsamman med den vördnadsvärde patriarken, som meddelte många interessanta drag om Leopold, från begges yngre dagar. Anmodad af Leopold att beskrifva ungdomsvännens inre och yttre lif, fullgjorde förf. detta uppdrag i ett bref, hvilket han nu, efter nära fyrtio års förlopp, återfunnit bland skaldens papper, och hvarur följande rader må afskrifvas för dem, som önska äga någon föreställning om denne Leopolds ungdomsvän. Efter en skildriqg af hans herrliga själslif, heter det: "Denna skönhet har ej blott hans inre, men äfven hans yttre bevarat; den är en stråle som genomlyser hela hans varelse, och en blick på hans anlete bör kunna öfvertyga om själens odödlighet, — så ung lefver anden ännu i de fina dragen. Der synas mig samma tankar uttryckta, som i Franzéns Menniskans anlete. Lugn och majestätisk, som en antik i Vatikanen, är han lätt och liflig i sina rörelser, som en tretti års man, och jag har under våra vandringar sett honom klättra uppför berg, som en Alpjägare. Om någon äger anspråk på den Klopstock tillagda benämning: ewiger Jüngling, så är det denne. — Den omständighet, att jag varit den siste som sett herr statssekreteraren, tyckes skänka mig något interesse i hans ögon. Kanske blir också min röst mer välljudande i herr statssekreterarens öron då den framförer de senaste orden af en älskad ungdomsvän. Dufvan, med ett bref under vingen, då hon emottages af sin ägarinna, skall ej vara gladare än jag, när jag fått framföra denna dufvopost från ett ädelt hjerta till ett annat."
