Den här sidan har inte korrekturlästs
c
23 —
Af Cytera tag det milda Och af Pallas majestät.
Näsan rak, — och för att måla Kinden, mjölk och rosor tag. Låt af löjen munnen stråla, Likna Peitos i behag.
Såg du kring den hvita, blyga Halsen, under hakans rund, Alla gratiema flyga? Fäst dem på den mjuka grund.
Låt till slut en purpurslöja, Fallen tätt kring dess gestalt. Lätt och genomskinlig röja Hy och former öfverallt.
Nog! — gå bort! — Jag ren i dragen Tror mig lifvet andas se. Ja, hon sjelf stått fram i dagen — Tyst! hon talar ock kanske.
