— 303 — polemik � och har sedan begagnats, men torde knappt förtjena namn af ridderligt. Ehuru Leopold^ i sina anmärkningar förbigått allt politiskt (en ber5mlig grannlagenhet, då ämnet yar ömtåligt), meddela Thobild dock en politisk trosbekännelse. För den, som har i minnet den till Tham afgifna � förefaller skilnaden märklig. Den nya lyder sålunda: '*0m min politik har jag denna förklaring att göra: Min royalism består deruti, att jag gör rätt* visa åt all den uppenbara och lysande merit, som icke annat kan än gifva en rätt förtjusning åt kännare. Min republikanism består deruti, att jag an- ser intet snille, ingen höfding högre än fädernes- landet, utur hvars heliga sköte alla snillen och hjel* tar och höfdingar skapas." Huru förlika detta med planen till en verlds- republik och med hatet till kungar, som förfräc- kas på thronen och som skola anmodas nedstiga derifrån, eller framställas h frapper? Det synes otvifvelaktigt, att han under den politiska och so- ciala hvälfning, som skakade Europa och som för- villade långt skarpsyntare och verldserfamare män, förlorat den jemnvigt och besiuning,^ hvarförutan man ej med lugn kan bedömma händelser och personer. Derför löper hans politiska magnetnål kompassen omkring, som i storm, i stället att bi- behålla en gifven riktning. Hans förtjusning öfver England, der han skulle effektuera verldsrepubli- ken, tog slut när han fått se de lugna och prak-
Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/307
Den här sidan har inte korrekturlästs